Isolation

Börjar bli smått irriterad, frustrerad och extremt isolerad. Denna avskurning ifrån resten av omvärlden börjar nog ta en aning på krafterna. Att ligga vid sjön/polen och sola kan nog dessvärre bara hålla mig sysselsatt en viss tid och nu börjar nog dock den tiden ta slut. Det riktigt kliar i fingrarna på mig efter någonting att göra men fantasin är på upphällningen och jag kan helt enkelt inte komma på någonting vettigt, eller ovettigt att göra. Om jag inte kommer på någonting snart så befarar jag att jag inom kort kommer att förvandlas till hulken. Försöker komma på några av de saker som brukar göra mig glad men utan vidare framgång. Rita, jo förvisso men kan inte komma på någonting att rita. Musik, ja självklart men känns en aning deppigt att bara sitta och stirra framför sig medans musiken spelar i bakgrunden. Se på film, börjar bli en aning utdraget. Känns lite surt att ens egen lycka uppenbarligen kommer ifrån andra männikor. Även om jag fortfarande ser mig sjäv som självständig så har jag nog kommit till den insikten att utan mina vänner så skulle jag nog ha ett ganska så tråkigt liv. Med andra ord, jag är ingen vidare bra eremit..