En vanlig torsdag sådär..

Sitter just nu fast i finspång och bara väntar och väntar. Väntar på att min lektion ska börja, väntar på att Flina ska sluta skolan så att vi kan fika och väntar på att få kunna åka in till norrköping och träffa Lobbe, som det faktiskt nu var ett ganska bra tag sen jag träffade. Borde väl egentligen plugga just nu men har varken lust eller ork till det.. Tänkte i alla fall gå iväg snart och köpa ett nytt kontantkort till mobilen för som det ser ut nu så kan jag inte ringa till någon! Vilket betyder att jag inte kan höra av mig till Flina som väntar på att jag ska säga när vi kan fika idag. Jobbigast av allt är att jag har två jäkla jobbiga väskor att släpa omkring på idag så jag rör mig gärna så lite som möjligt. Men mobilen måste jag kunna använda, den och min ipod är mina droger så utan dem så blir det ingen vidare bra dag.

Känner även av ett enormt kaffesug just nu! Samtidigt som magen börjar kurra lite smått, men detta får allt vänta tills fikat, jag är ju inte precis gjort utav pengar nu för tiden

Är lite smått irriterad på vissa av mina vänner just nu, eller ja egentligen bara en vän men de andra gör inte saken bättre. Okej visst, jag vill ju att alla ska känna att de kan komma till mig om de behöver hjälp med någonting men det finns väl ändå en gräns.. När man inte lär sig utav sina misstag så känns det ändå som att man får bita i det sura äpplet själv. Som sagt, jag är ju inte gjord utav pengar.. Men å andra sidan så vet alla att jag inte kan säga nej när det kommer till mina vänner, så svårt val.. Ska jag låta honom lära sig en läxa? Eller ska jag vara den vän som jag är och hälpa till, trots att mina föräldrar kommer att döda mig när de får veta det?